it's hard do save a life.
Med endast några få timmar kvar i bollnäs ska jag nu försöka krypa ner i sängen och smälta det som faktiskt håller på att hända. I bilen ligger mitt liv packat i lådor märkta med svarta, stoa bokstäver som bildar ordet "flyttlåda". Jag och mina lådor åker tillsammans med mamma och pappa 66 mil bort från den stad jag bott och växt upp i 18 år för att börja någonting nytt. Där lämnar dom mig för att åka tillbaka, men jag ska stanna, i en egen lägenhet där jag ska starta mig ett eget liv. Skrämmande är min första tanke. Men det är inte bara det som rör sig i mitt huvud. Det ska bli så otroligt spännande att se vad som ligger framför och vad som väntar!
MEN. Tänk om jag bara kunde få träffa rebecka, sophie, matilda, henrik och alla andra liiiiite oftare så skulle allt kännas toppen. Jag kommer fortfarande ringa rebecka för att fråga efter promenadsällskap, eller sophie om hon är hungrig av ren reflex för att sedan minnas att det faktiskt inte går att åka till bollnäs för en promenad eller ett mål mat på max. Det får vänta.
With every ending comes a new begining. Jag antar att det är ganska sant. Och imorgon börjar ett nytt kapitel i min bok.
MEN. Tänk om jag bara kunde få träffa rebecka, sophie, matilda, henrik och alla andra liiiiite oftare så skulle allt kännas toppen. Jag kommer fortfarande ringa rebecka för att fråga efter promenadsällskap, eller sophie om hon är hungrig av ren reflex för att sedan minnas att det faktiskt inte går att åka till bollnäs för en promenad eller ett mål mat på max. Det får vänta.
With every ending comes a new begining. Jag antar att det är ganska sant. Och imorgon börjar ett nytt kapitel i min bok.
Kommentarer
Postat av: nikolina
jag kommer att sakna dig hur mycke som helst, julia!
Trackback